Hittade nått kul hos Annalisa

10 favoriter

Färg: Vinröd.
Mat: Paj, vad annars? Trots alla omständigheter så har det alltid funkat!
Band: För tillfället mycket Green Day om jag ska nämna ett band
Film:  Tro det eller ej med Fight Club var faktiskt jäkligt bra (för jag får inte säga LejonKungen va? :))
Bok: Vingklippt ängel - Berny Pålsson
Sport: WesternPleasure - that's me!
Årstid: Våren. Så underbart!
Veckodag: Fredag
Glassmak: Får jag välja bara en? Pistage
Tid på dygnet: Morgonen


9 för tillfället


Humör: Förvirrad men löjligt glad ändå
Smak: Äpple tror jag faktiskt är det jag kör med nu..
Kläder: Min nya fina SOF-tshirt (märk att jag inte skrev morgonrock)
Bakgrund: stôllkort på mej och Sanna
Nagellack: men orka..
Tid: 20:37
Omgivning: Mest uppmärksamhet åt mina nya bästa kompisar - två slöjstjärtar och en mal som simmar runt i sin lilla skål
Irritationsobjekt: Förberedelserna inför labben i Matematisk Statistik som ligger  och viker ut sig i min säng... *suck*

8 första

Bästa vän: Qsin... Eller Sandra tror jag hon kallades på den tiden :)
Screen name: detta med att minnas...
Husdjur: Ramses - första kissen som mer ägde mej och Stjärna - korsningsponnyn som även hon gjorde precis som hon ville..
Piercing: Räknas hål i örat?
Förälskelse: Hehe.. Bara namnet, Dick, är roligt juh!
Musik: Carlene Carter givetvis!
Bil: Får jag önska en första bil så skulle det nog vara en Corvette, sportig BMW eller nått annat fränt :)
Kyss: förträngt..


7 senaste

Cigarett: på universitetet tidigare idag med Dennis
Mat: Pesto pasta med champignoner
Dryck: Baljankaffe antar jag :)
Biltur: kôrs i tak, men det var faktiskt imorse till skolan med min snälla Qsin
Kyss: alldeles för länge sen..
Spelad låt: Easy for me to say - Clint Black, låten med världen längsta intro..
TV-program: Förkväll, sådär lagom bra att äta middag ensam till..

6 har du någonsin

Dejtat någon av dina bästa vänner: Nepp..
Brutit mot lagen: Om det räknas att åka utan cykelljus så bryter jag mot lagen varje dag! :)
Blivit arresterad: Nope
Badat naken: Vad tror du?
Varit med på TV: Nepp
Kysst någon du inte känner: Det har väl hänt kanske..

5 nej tack

Kläder: Strumpor i sandaler
Mat: Brysselkål
Musik: Schlager.. Hmm.. Riktigt hård metal kan vara värre..
Dryck: Öl
Personlighetsdrag: Människor utan självdistans, som inte kan se till sina egna brister vilket trots allt är det enda man kan påverka. Ytlighet har jag också svårt för.

4 saker

Du gjorde igår kväll: Myste med Orkestergruppen i SOF (möte kallas det)
Du kan höra just nu: Stillsam musik från I-poden och en hungrig fisk som pussar på vattenytan..
Du inte kan leva utan: Qsin och familjen.. utan Glisjävel tror jag tyvärr också att det skulle va svårt..
Du gör när du har tråkigt: Ringer Qsin (fast det gör jag när jag är glad också)


3 personer

Du kan berätta allt för: Qsin, mamma och mormor
Du tycker om: Får jag bara välja tre?
Du inte gillar: De som känner mig vet att vet att det är få personer jag tycker illa om. Sådanna människor undviker jag helst så slipper jag tycka illa om dem.

2 val

Kaffe eller te: Kaffe i Baljan. Te med Qsin
Vår eller höst: Vår

1 önskan:
Att jag, mot all förmodan, kommer att fixa tentorna som snart är ett faktum.


Ytlig uppskattning

Inte haft tid.. och absolut inte haft lust.. Vad ska man då blogga om?
Nu däremot.. Nu yr tankarna som en flock vilda hingstar i huvudet och då är det alltid skönt att bara få sätta sig ner och kladda ner det  helt spontant...
Kravall igår. Igen. Självklart trevligt. Det brukar vara det på Kårallen. Rockande, supande studenter iklädda overall vars enda kortsiktiga mål är.. ja, va tror du?.. Självklart är det snabba svaret att i alla fall få den där ytliga uppskattningen som de flesta är ute efter i liknande sammanhang.
Jag var först tänkt att skriva att det största målet var att ragga men nej... jag ångrade mig faktiskt eftersom jag vet många undantag. Dock har dessa undantag även dessa ytliga behov.
Hmm.. Jag ska inte fortsätta att tråka ut er med ännu ett yttrande om ännu en kravall men faktiskt går det att dra paralleller från hela den där grejen om ytlig uppskattning till mina vilda hingstar i huvudet.
Kvällen igår var som sagt trevlig trots mindre incidenter som var så förkastliga att de inte ens kan ränknas till incidenter, om jag får bestämma. För en gångs skull så kan jag inte anse mig delaktig utan föredrog istället att ha så roligt jag bara kunde utan att få kvällen förstörd av varken den ena eller den andra. Dock vill jag gardera mig mot eventuella missförstånd genom att påvisa min uppriktighet. För jag hoppas att det sista som folk någonsin kommer att benämna mig som är oärlig och falsk. Jag vill alltid att folk ska veta vart jag står eftersom jag, av egen erfarenhet, vet vad det är värt.
För de som undrar så hör inte den ytliga uppskattningen till saken eftersom särskilt jag är en av de som är i stort behov av detta. Oavsett vem, hur och när så älskar jag komplimanger och försöker vara lika noga själv med att få folk att känna sig uppskattade och värdefulla.

Wise man asked me once; vad är det egentligen värt?
...och minst lika många gånger som jag upplevt alla dessa fester och fyllor så har frågan dykt upp i mitt huvud. Det underliga är mitt tvetydiga svar på frågan; Den som ställde den till mig första gången var den som skrämde upp de vilda hingstarna. Denna wice man visste vad han pratade om.
Hur jag än funderade så kunde jag inte ge något faktiskt svar. Är det värt all ytlig uppskattning som gör att självförtroendet växer exponentiellt eller är den tysta men ärliga tryggheten värt mer? Jag antar ju att alla någon gång har upplevt dessa underbara kickar som en spännande nyförälskelse ger och antar  därför också att jag inte behöver förklara vidare vad det betyder för ens stolta jag.
Skulle någon ställt samma fråga till mig idag så skulle svaret vart annorlunda och allt annat än tvetydigt. För att i samma takt som självförtroendet växer av den ytliga uppmärksamheten, i samma takt minskar behovet av den.
I samma takt som självkännedomen ökar, i samma takt blir svaret på frågan allt mer självklart; Ingenting kan jämföras med tryggheten och den faktiska friheten att kunna vara sig själv.

Jag har nu i många år trott, men fortfarande inte vart säker på, att jag vetat vem jag själv är och vad jag egentligen vill ha ut av livet.. Men vem kan vara säker om man ännu inte "förkastat H-noll"?
Dock anser jag mig nu, med 95%-ig säkerhet (dvs en felrisk på 5%), kunna förkasta H-noll trots allt! ...och dessutom, med samma felrisk, kan jag sätta upp ett konfidensintervall över min förtsatta livssituation. (..och för er lyckligt lottade själar som inte läst en fortsättningskurs i Matematisk Statistik  kan jag i klartext meddela att jag är jävligt säker på mig själv!)

Skönt att få skriva av sig lite.. Skönt att vara trygg!

Ha en underbar helg allihop!

Måndagsfeedback

Måndagar.. Plågsamma dagar.. Nästan värt att mäta med söndagar faktiskt. Uppenbarligen så är det inte bara jag som hävdar det samma. Från det att vi satte oss i skolan imorse tills dess att vi successivt droppade av sista föreläsningen för dagen i Ekonomisk Analys hade större delen av klassen en, mer eller mindre, proffsig look à la död fisk. Det måste ha vart en bedårande syn för de åskådande, som antagligen älskar måndagar lika mycket som vi gör! Examinatorn i ovanstående kurs lyckades även än en gång överträffa sig själv i sitt ickepedagogiska jag med att skapa den mest onödiga, irrationella föreläsningen i mannaminne. Hon tycker nog heller inte om måndagar..

Det är lustigt det där vad alla dagar i veckan kan få sin egen speciella charm; Måndagar för sina plågsamma vibbar av att veckan precis börjat, de intetsägande tisdagarna, onsdagarna som bara kan benämnas med ett ord; "lillördag", inte för att det är fest eller så men bara den där lyckan i att halva arbetsveckan äntligen är över. Torsdagar kan ju numer inte annat än vara den optimala festdagen i och med att helgen fördubblas. Fredagarna är bara sköna, det vet ju alla (i det fall man orkar uthärda bakfyllan), och lördagar lika så. Sist men inte minst dessa eviga söndagar vars enda uppgift tidigare vart att visa Parlamentet. Numer bara "är" söndagar eftersom TV4 kommit på den brighta idéen att byta ut Parmamentet mot ett gäng utvecklingsstörda människor från Köping. Well done TV4!

Men trots en alldeles oaccebtabelt asocial Madelén och hennes alldeles oaccetabelt fiskliknande massa till kompisar har dagen vart som alla andra dagar; bättre än bara genomförbar!
LinTeks egna arbetsmarknadsdagar inleds imorgon och givetvis är jag engagerad.=) Lunchvärd är benämningen den här gången... Ser fram emot det då vi började redan idag med att duka och fixa. Madelén tycker om att träffa nya kompisar gör hon!

Lovar att jag ska sluta med så många negationer men jag anser mig ändå ha rätt till det eftersom det trots allt har vart måndag!
Sov gott!




Åh du upptagna kvinna!

Har inte skrivit inlägg sedan Annalisa var hit *skäms*
Inte heller tog jag upp Qsins buntband i förra inlägget *skäms*
Men ni ska inte tro att jag har glömt er bara för att jag sitter i skolan från tidiga morgnar till sena kvällar eller har något annat för mig som är så grymt mycket viktigare än att blogga... Nej då! För att fortsätta i den turbospeed som vart min hastighet ända sedan jag vinkade av min älskade nästansyster i lördags morse så kan jag ju alltid vara effektiv och skriva om allt som hänt under en hel vecka i ett enda inlägg.. För det är ju så jäkla intressant att läsa..
Hursomhelst.. Jag lovar att jag inte ska dra upp en hel vecka men jag MÅSTE ändå börja där jag slutade!

 Annalisa va det ja! Jag vet inte hur  hon kom hit och jag vet ännu mindre vad som hände men tydligen var hon här i ett halvt dygn lite drygt.. Helt otroligt att jag orkade hålla kvar henne såpass i alla fall! Och trots att det gick fort så var det till och med bättre än en bal på slottet! Sittningen som jag skulle ha haft samma kväll hade ingen chans att mäta sig med mig, Qsin, Annalisa, en trea vin och otroligt mycket att prata om! Det fina i kråksången är att man inte behöver engagera sig speciellt mycket  när man inte ses. Inte det att man inte vill eller inte har tid utan bara för att man inte behöver... När vi väl snackar, Annalisa och jag, så kan vi snacka öronen ömma i timmar (..och jag kan lova att jag inte är bra på att prata i telefon annars..) och när vi träffas har (i alla fall jag) det så jäkla gôtt!
Hur många har man det förhållandet med egentligen??
Ok att hon var lite fåordig på lördag morgon men vi skyller på omständigheterna. Den tidigarenämnda trean blev väl lite illa fördelad för jag hade åtminstone ingen baksmälla på lördagen medans både Annalisa och Qsin knarkade Ipren.. =)
Jupp, jupp.. Kul att se sötnosen som sagt och snart blir det köksfest i nyrenoverade lägenheten i Täby.
(Det bör även nämnas att Annalisa både köpt Fornarinajeans och träningskort samt slutat röka sedan hon flyttade till storstan.. Sen när blev den lady'n sån liksom??)

Jo så var det ju det där med sista januari också.  Äntligen på något sätt! Det är skönt att ha flytten gjord men jag antar att det är ännu skönare för Dennis att till slut få en engen lägenhet efter alla om och men..
Jag tänker inte engagera mig i att dra upp den långa monologen igen, som för mig är så djupt jag kan komma, utan hänvisar istället till mitt allra första blogginlägg men vill ändå peka på en sak;
Ta vara på människor som betyder något för er och tänk verkligen efter före! Att ta vara på betyder dock inte alltid att krampaktigt gripa sig fast och inte våga släppa taget.. Nej, i min värld värderas respekten och vänskapen ändå högre än förhållanden som hålls samman av den enda anledningen att det borde göra det..
Det är så skönt att ha någon att krama sådär hjärtligt!
Ska sluta försöka vara djup nu.. Du kommer säkert att få det kanon i alla fall, Dennis! Pokern får hålla sig till datorn eller Christian och Emma men det finns ingen chans att vi överger det i alla fall. Det kan du lita på!

Jaha.. Dags att gå och hämta lite tvätt. Det är första gången jag gör ett vettigt handtag i den här lägenheten sedan, ja som sagt, Annalisa åkte hem. Dock tycker jag att det är grymt kul att ha mycket att göra och är antagligen engagerad i alltför många ideella grejer just nu.
Jag och Niklas hade vårt första riktigt (nästan) seriösa SOFlogimöte idag också, så jag är helnöjd. Jag fick till och med något  gjort efteråt så nu kanske det kan komma igång också.. Det är najs! Om chefen skulle kunna börja att vara lite bossig och ställa krav snart också så kanske det skulle gå ännu bättre! =)
Men, men.. Jag sa inte att jag inte uppsakattar teamwork!

Jag säger som pappa: Dä' ååårdner säj!!!
Sov gott gottfolk!