Ninni

Tillbaka på Tetra Pak igen då... Återigen ska man försöka komma in i logistiktänket och SAP R3. Men kul är det! Speciellt när det första man får höra är man är efterlängtad. Och ännu roligare är det när kollegorna påpekar vad duktig och lättlärd man är. Det ger en hel del extra power och intresse för arbetsuppgifterna juh!
Lite skryt kanske men va fasen; är man beåvad så är det inte så mycket att göra åt! =)

Yeye.. Jag kanske ändå måste dra hela historien för att komma ifrån min självgodhet lite.
Började gjorde jag igår. Klockan ringer 05:00. Vid den tidpunkten var jag väl inte världens lyckligaste människa efter att ha somnat vid midnatt och sedan vaknat när syrran kom instampande och tände fler lampor än jag trodde var möjligt inne i vårat sovrum. Man tackar!
Sen är det ju det där helvetet med rutiner på morgon. Dom var så obefintliga igår morse kan jag lova! Wermlandstidningen och Fryksdalsbygden (vars journalister aldrig har något mer vettigt att skriva än att Kalle i Stöpa har gjort en rekordförsäljning av bingolotter eller att Lysviks 92:or har förlorat en fotbollsmatch igen...) var alldeles för intressanta för att jag skulle hålla reda på klockan.  Mormors lilla Peugeot fick springa tokfort ner till Sunne kan jag lova och även fast varken tvåans eller fyrans växel funkar som de ska så var jag riktigt stolt över den lilla humlan*.
Kom i tid gjorde jag i alla fall och igång var jag direkt! Faktiskt så var jag helt imponerad av mig själv att jag kom ihåg så mycket på en gång. Allt ifrån faktureringar och fraktsedlar till orderbekräftelser och uppbokningar satt som limmat i huvudet och redan igår kunde jag näst intill fortsätta där jag slutade i vintras. Grattis Madelén! Du har gjort något bra för en gångs skull!

En stackars utsliten flicka somnade över Liftarens Guide till Galaxen efter att ha ätit mormors sossemat (läs fläskpannkaka) och sov sen likt ett fruktasvärt dött godtyckligt ting i tre timmar. Sååå skönt!

Samma visa var det imorse igen. Väckarklockan krävde alldels för mycket uppmärsamhet alldeles för tidigt på morgonen och vägrade låta mig somna om. Idag var det syrrans Mersa som fick aggera tapper springare och jag anlände till jobbet med självförtroendet på topp. Något som jag verkligen skulle få ångra. Efter en lyckad dag igår fick jag tokmycket arbete från alla håll och efter att ha tappat bort en sändning till Tyskland och försöka nysta upp det min kollega så tappert hade gjort hårdknutar på så var jag inte så kaxig sen.
Det var en trött Madelén som lämnade anläggningen vid fyratden kan jag lova... Mycket trött...

Kvällen går nu åt till att bearbeta alla intryck för att kunna gå dit med ett jävlar anamma imorgon igen. Försten in i väggen, eller hur är det?


*humlan: den som någonsin har hört en gamal Peugeot i 120 km/h vat varför den kallas humla. DÅ kan man börja snacka varvtal!

Underbara sommar! Skola, Linköping och kravaller känns avlägset och jag har tagit emot Sagolika Sunne med öppna armar. Efter hektiska dagar av flytt och syrrans student så är det nu dags att njuta av tillvaron. Jag och halva styrkan Systrar af ätten Frykman-Larsson har legat i solen hemma hos pappa i Hibbel hela dagen och bara slappat..
Jag beklagar ditt senaste dygn, syrran... Pojkvänner är aldrig enkelt... Livet  är aldrig enkelt även om det är förbannat intressant! Dennis sa faktiskt något riktigt vettigt till mig härom dagen; Om man inte kan se tillbaka på året som gått utan att fyllas av tårar - vare sig det är av glädje ller av sorg - så är det året bortkastat. Så underbart klyschigt och sant! För även om det är tungt att säga det i en sådan här situation så är det likförbannat sant... Självklart känns det tungt men ack så lärorikt!
Stå på dig, syrran! Du vet att jag står bakom dig i dina beslut... Du vet att jag vill hjälpa dig så gott det går...

Vi hade en underbar stund igår tillsammans i sadeln på Kingen och Sirocco. En snabb galopp genom skogen på en lagon igenväxt traktorväg när man känner den svala kvällsbrisen i håret och hästens rytmiska steg under sig kan utan tvekan få vem som helst på gott humör! Åratal har bara flugit iväg sen sist. Men även om jag knappt kan komma ihåg när vi två fick möjligheten att uppleva lyckan av att tillsammans kunna njuta av sommaaren på våra två underbara hästar så känns allt som det var igår... En sådan där magisk nostalgitrip som är få förunnat. Denna resa hade inte varit möjlig att genomföra för ett par år sedan, det vet både du och jag. Men nu när vi utvecklats och förändrats och omvärlden lugnat ner sig så igger det precis i tiden.
Vi har mycket att ta igen och prata om! Hade det kunnat bli en bättre start på sommaren?



Påväg ner i det svalkande vattnet. Ni ska tro att SIrocco njöt!
Fler bilder kommer inom kort...

Nu är den här! En av de stora högtiderna för en teknologiestuderande vid Linköpings Universitet.
En av de stora högtiderna då...
...man packar ner dubbla matlådor i väskan eftersom man borde plugga länge.
...man tvingas plugga intensivt utan någon som helst schemaläggning.  (almost like FilFuck)
...man måste vara i skolan vid sju, halv åtta tiden på morgon för att bråka med datanördar, maskinare och andra      om de optimala pluggplatserna.
...man slösar sin sociala kompetens på att diskutera partiella differentialekvationer och hur stor avrundningsfelet ska vara i förhållande till trunkeringsfelet. (Märk att ingenting annat är intressant...).
...transportsträckan är alldeles för lång mellan varje askalas. (Räkna med två eller tre veckor)
...lägenheten är onödigt städad och man är mer tränad än vanligt eftersom det till och med är roligare att dammsuga eller springa Rydsskogen än att plugga.
...även den mest välklädda I-aren drar på sig myskläder.

Välkommen efterlängtade Tenta-period!  Du ack så motbjudande tid som bär på mängder av tillfällig information om Numeriska Metoder och Besluts- och Finansiell Metodik. Du, som frambringar ångest och njuter av att se dessa tusentals stackars individer som tvingas lära in åtminstone tio högskolepoäng på bara några veckor.
Återigen... Välkommen! Du vet att vi hatar dig!