vill inte vänta mer...

Sitter och väntar. Jag sitter och väntar på ena halvan av min underbara familj som jag, efter tragiska omständigheter, lyckats tvinga ner till Linköping. Självklart var det inte utan problem, som alltid när det gäller min far, men ändå!
Så min bror, som är här alldels för sällan, Karin och Frida, som jag mest av allt vill hålla om efter Karins systers bortgång förra veckan, och pappa, som jag alltid längtar osunt mycket efter, sitter just nu i bilen någonstans mellan Askersund och Motala av den enda anledningen att de ska hälsa på mig. När man tänker på det så blir man ju nästan rörd...
Jag vet inte om man borde tacka dom och i så fall hur man skulle göra det. Jag väljer nog trots allt att avstå från det eftersom jag tror att dom kommer hit av samma anledning som jag tjatar; att vi vill träffa varandra =)
Lite god mat, en vinflaska och kanske ett sällskapsspel ikväll får utgöra den cred jag vill ge dem. Bara vara tillsammans betyder så oerhört mycket..

Finns inte så mycket mer att säga. Alla som är lika lyckligt lottade som jag är; med en underbart galen familj, vet vad jag pratar om och till alla er andra... Ni går miste om det viktigaste i livet. Jag beklagar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback